Tankar kring släktforskningsproblem

- Bengt Nordahl -

Greve Wachtmeister på Knutstorp kallade 1786 Carl Hasselgren till kyrkoherde i Kågeröd. Han dog 1797 och blev den 3 nov begraven i kyrkan ”nedanför ungefär mitt för altaret”. Det finns inte så värst många uppgifter om honom, och kyrkoboken är förd ungefär på samma sätt under hans tid som tidigare.

I Carl Hasselgrens kyrkobok finns dock en dopnotis från den 12 maj 1788 som visar att det inte alltid kunde vara så enkelt att skriva rätt. Vid sökandet i Skånes demografiska databas finner man uppgiften att Hjertrud Ingarsdotters barn Anna var född inom äktenskapet 1788-05-07. Fadern uppges vara husman i Fårahuset, men istället för faderns namn står en asterisk (*). I ett tillägg står det: ”Enligt husförhörslängd är Ola Nilsson fader”.

Självklart finner man uppgiften märklig. Det är ju inget ”oäkta barn”, men varför saknas faderns namn? Moderns patronymikon (fadersnamn) Ingarsdotter är väl förresten otänkbart, eftersom Ingar är ett kvinnonamn. Vet man dessutom att Ola Nilsson gifte sig 1778 med Gertrud (Hjertrud) Bondesdotter (Bonnasdotter), som dog som änka 16 år efter mannen, blir man ännu mer konfunderad, varför man söker upp födelsenotisen i kyrkoboken för att få klarhet i förhållandena. Där står det: ”Maij 6 föddes och d 12 döptes Husmannens i Fårahusetx och dess Hustru Hjertrud Bonnasdotters Barn Anna etc”. Man lägger därvid märke till att Bonnasdotter är svårläst, eftersom prästen tydligen först påbörjat eller skrivit ett annat namn som börjar med bokstaven I, samt att det finns en markering efter Fårahuset. Samma markering finner man i marginalen följt av Ola Nils son. Prästen har helt enkelt glömt att uppge faderns namn i texten och sedan skrivit det i marginalen, men varför har han först skrivit fel på hustruns namn?

Den 12 maj var annandag pingst. Samma dag döpte prästen två barn, dels Ola Nilssons och Gertrud Bondesdotters dotter Anna och dels Ola Svenssons och Ingar Ingvarsdotters son Ingvar. Hasselgren var tydligen trött och okoncentrerad, och efter att ha infört Ola Svenssons barn verkar han ha blivit osäker på namnen i nästa dopnotis. Först glömde han skriva Ola Nilssons namn, och påverkad av alla i:na i den första notisen kallade han först Hjertrud för Ingvarsdotter men försökte sedan ändra namnet till Bonnasdotter. Det är inget märkvärdigt med denna felskrivning, och det förvånar inte att tydligen orutinerade läsare som lagt in uppgiften i databasen läst och skrivit fel. Det som förvånar mig är att inte ett dylikt fel upptäckts vid kontrolläsning. Vilka orimliga fel som kan uppstå finner man när man i samma databas söker efter Ola Svenssons och Ingar Ingvarsdotters dotter Hanna född 1780. Då får man ingen träff, eftersom fadern i databasen felaktigt kallas Ola Sirenson och modern Ingar Ingnarsdotter. Vid sökandet måste man nämligen stava namnet som det står i databasen (även om det är helt orimligt). Det går inte att söka på Svensson, om det felaktiga namnet Sirenson är inlagt..

Sensmoralen av detta är: Lita inte på uppgifterna i Skånes demografiska databas och övriga andrahandsuppgifter! Att söka uppgifter på Skånes demografiska databas och andra sökbaser på nätet kan gå mycket snabbt och ge fantastiska resultat, om man känner till de rätta sökmetoderna och har tur. Utnyttja därför gärna dessa sökhjälpmedel men var noga med att alltid kontrollera uppgifterna i respektive kyrkoböckers födelse-, vigsel eller dödsnotiser.

Till andrahandsuppgifter räknar jag även husförhörslängder, som ju ofta inte börjar förrän en bit in på 1800-talet och således endast täcker en ganska kort period av kyrkoböckernas tid. Den mänskliga faktorn gör, att det förekommer många felskrivningar i dem, varvid födelsedatum och födelseort blivit fel, och ibland har t o m personer förväxlats i samband med flyttning. En vanlig företeelse är ju att prästen förväxlat syskons födelsedatum, vilket inte är ovanligt om det funnits en avliden äldre bror eller syster med samma namn. Hade prästerna intresserat sig lika mycket för de utflyttandes födelseuppgifter som deras nyttjande av Herrens Heliga Nattvard (varit vid Herrens bord) i flyttningsattesterna, hade det nog inte blivit så många fel. (Elaka tungor vill ibland göra gällande, att trovärdigheten i kyrkoböckerna beror på om notisen är skriven före eller efter nattvarden, vilket jag dock betraktar som ett skämt.)

Bevarade flyttningsattester från slutet av 1700-talet kan vara intressanta att läsa, men de ger ofta inga säkra födelseuppgifter. När pigan Elna Ottosdotter 1783 flyttade från Billinge till Torrlösa, skrev prästen: ”Är född som menas 1756 uti Ask.” Vid utflyttningen från Torrlösa två år senare konstaterade prästen, att hon var född i Konga, vilket hon senare också uppges vara i kommande husförhörslängder.

Min varning gäller även uppgifterna i rekonstruktionen av Ask och Konga kyrkoböcker, vilken jag själv till stor del är ansvarig för. I brist på andra tillgängliga källor grundar sig många födelsedata på uppgifterna i 1811 års bevarade husförhörslängd. De verkar dessvärre många gånger vara gripna i luften. Som exempel kan jag nämna, att Per Svensson och hans hustru Anna Olasdotter på Konga 13 uppges födda 9/3 1783 respektive 5/1 1780 (födelseort saknas). Familjen flyttade till Bosarp, och med hjälp av uppgiften i flyttningsattesten dit och kontroll av deras födelsenotiser i Reslövs respektive Bosarps kyrkoböcker, kan man konstatera, att knappast en siffra var rätt.

Vidstående ovanliga flyttningsattest, som finns bevarad i Fulltofta kyrkoarkiv, är ju intressant men saknar många uppgifter av intresse för släktforskaren. Varken ålder eller födelseort uppges, och jag undrar om prästen visste vem det var som vägrade visa upp sin läskunnighet. Vid antagendet till nämnda kompani den 20 oktober 1790 hette han nämligen Herman Rosenkilde, vilket han senare också kallas i födelsenotiser och husförhörslängder, och han var säkerligen den Herman som döptes den 10 jan 1768 i Svebølle på västra Själland, son till skräddaren Nils Rosenkilde, som två årtionden senare kom att slå sig ner i Ask..